Världens största investerare: “Vi behöver långsiktiga kontrakt”

Skapa bättre möjligheter för att investera i energilagring i Sverige! Det budskapet riktar Ulrika Wising på Macquarie Bank, världens största investerare i infrastruktur, till svenska politiker.
– Sverige kan behöva införa en ny marknadsmekanism för frekvensreglering eller andra stödtjänster för kraftnätet. Och då krävs långsiktiga kontrakt, menar hon.

Profilbild på Ulrika WisingMacquarie Bank, en australisk investeringsbank som är dominerande globalt när det gäller investeringar i infrastruktur, medverkar på Power Circle Summit på Münchenbryggeriet i Stockholm 23–24 april. Svenska Ulrika Wising jobbar på bankens europeiska huvudkontor i London, som Head of battery storage and energy efficiency. Titeln antyder vad hon kommer att tala om på Power Circle Summit.
– Vår bank tar andra typer av risker än andra investerare och vi tenderar att vara först när det gäller nya marknader och nya typer av investeringar. Till exempel när det gäller energilagring, säger hon.

I Sverige är banken bl a känd för finansieringen av vindkraftparken Markbygden ETT utanför Piteå. 179 vindkraftverk ska vara i full drift i slutet av 2019. En investering på 800 miljoner euro, närmare 8 miljarder kronor. Ändå är hon rätt tveksam till att investera i energilagring i Sverige.
– Som den ser ut idag har vi inga sådana möjligheter, säger Ulrika Wising.

Problemet, enligt henne, är att det saknas marknadsmekanismer där den som investerar kan få betalt.
– Här i England ser det t ex helt annorlunda ut. Här finns ett antal marknadsmekanismer vi kan delta i: frekvensreglering, kapacitet, flexibilitet. Det finns det inget värde på i Sverige idag.

Hon ser bara en potential på den svenska marknaden: arbitrage, det vill säga att ladda batterier när det är billigt att köpa el och ladda ur batterierna mot elnätet när det är dyrt att köpa energi.
– Där finns en viss vinst att göra. Men det finns inga garantier kopplat till det, inga långsiktiga avtal. Det är med andra ord väldigt svårt att få igenom ett sådant investeringsbeslut.

Däremot ser hon goda exempel på förnybara energiinvesteringar som drivs på av den privata sektorn. Googles etablering av serveranläggning med krav på förnyelsebar elförsörjning är ett av dem.
– Den typen av investeringar medverkar vi gärna till. Markbygden ETT är också ett exempel på det, all el därifrån levereras till Norsk Hydro. Det är en långsiktig affär som bygger på ett 19-årigt avtal.
– Egentligen finns det oändligt mycket pengar att investera. Men vi har svårt att investera när den enda potentiella inkomsten är rörlig, understryker Ulrika Wising.

Hennes budskap till politiker och de som utvecklar marknadsmekanismer i Sverige är att se att skapa investeringsmöjligheter baserade på långsiktiga kontrakt, till exempel när det gäller frekvensreglering.
– När det blir mer och mer förnybar energi i systemet finns det risk för att den traditionella metoden för frekvensreglering inte räcker till längre, menar hon.
– Då är det möjligt att Sverige kommer att behöva införa någon typ av mekanism för att se till att frekvensen hålls stabil. I det läget finns utrymme för aktörer som Macquarie Bank att gå in och investera i ny teknik.